Äventyr i Arizona!
Hemma efter nästan en vecka av äventyr i Arizona där jag hälsat på lite avlägsen släkt som jag aldrig träffat förr och som visade sig vara jättetrevliga och ha en fin humor.
Det Arizona jag förväntade mig med sol, öken och kaktusar fick jag se och uppleva, men i Arizona finns också tallskogar, slätter med gräs, stora lövträd och, ja faktiskt, snö!
Arizona är ett vackert landskap. Öknen breder ut sig och kaktusarna täcker marken. Fåglar kvittrar och bygger bon i kaktusarna och små kaniner skuttar över marken. Solen skiner praktiskt taget dagligen (de får 10 tum regn om året tror jag) och temperaturen är behaglig i januari med t-shirtväder på dagen och en lätt jacka på kvällen. Det finns höjder att bestiga och en massa stigar att gå på. Jag vet inte på vilken höjd Phoenix ligger men när man åker upp till Grand Canyon stiger höjden till över 2000 m ö h. Tillräckligt för att temperaturen ska sjunka rejält och att vattenflaskan ska knycklas ihop när man åker ner igen. I takt med att man åker norrut förändras landskapet från öken med kaktusar till öken med buskar, slätter och tallskog med snö.
Första dagen ägnades åt vad som troligen är Arizonas största turistattraktion - Grand Canyon. Wow. Det finns inte ord nog att beskriva Grand Canyon. Det är för det första otroligt stort. Det första stoppet vi gjorde var mäktigt nog för att räcka och det var bara ena änden av canyonen, sen fanns det så mycket mer att se. Den ändrar sig hela tiden, på vissa ställen är det smalare mellan norra och södra sidan medan det på andra ställen är mycket längre. Ibland ser man ner mot Coloradofloden och ibland finns det många olika nivåer och olika platåer i canyonen och man kan bara skymta floden allra längst nere.
Grand Canyon ligger, i alla fall delvis, på ett stort Navajoreservat som finns i Arizona och staterna omkring. Utmed vägarna kan man se otaliga stånd och marknadsplatser med Navajohantverk, ofta smycken med turkoser och saker i lera med brända hästhår som bildar svarta slingriga mönster på leran. Under resan har det blivit en del indiangrejer inhandlade, dock inga smycken med turkoser som annars är typiska.
Dagen efter tog vi en närmare titt på öknen och allt som växer i en öken genom att åka till Desert Botanical Garden. För att vara öken växer det väldigt mycket där! Arizona är en del av Sonoraöknen. Det mest typiska för Sonoraöknen är Sagurokaktusen (uttalas Sawaaro), en stor kaktus som enligt guiden på den botaniska trädgården kan innehålla ett ton vatten! Runt om Phoenix ser man kaktusen överallt. På resan norrut mot Grand Canyon fanns den överallt i öknen tills vi kom upp förbi en viss höjd. Helt plötsligt märkte man att den var borta och att andra växter hade ersatt den.
Andra kaktusar som kantar vägarna kring Arizona är Prickly Pearkaktusen och Yuccakaktusen. Prickly Pear kan man äta och Yuccabladen innehåller starka fibrer som man kan göra rep av (nu vet ni det!).
Ännu mer indiangrejer blev det nästa dag då vi besökte Heard Museum. Den guidade turen på en timme i HOME-utställningen var verkligen värd den tid den tog och vi fick veta mycket intressanta saker, bland annat att Navajoindianerna traditionellt lämnar en trådända som hänger ut i hörnen på sina mattor (som de är berömda för). Vävaren lägger så mycket arbete i mattan att en del av deras själ kanske blir kvar i mattan. Då används garnändan för att ge själen "en väg ut" från mattan.
Efter museet gick jag på en hike uppför en höjd i Phoenix, Squaw Peak, på nästan 800 meter. Höjden är namngedd efter den första indiankvinnan i den amerikanska armén som dödades i strid i Irak. Det var ganska brant på sina ställen! På väg upp går man huvudsakligen på en sida om höjden och ser Phoenix breda ut sig. Phoenix är verkligen stort, det tar liksom aldrig slut. Sen när man kommer upp på toppen så ser man att det finns mer av Phoenix på ytterligare tre sidor om höjden! Phoenix är verkligen enormt till ytan.. Det tar typ en timme att åka genom stan - på motorvägen.
På kvällen var det "First Friday" vilket är ett kulturevent varje första fredagen i månaden. Gatorna i några kvarter i dowtown Phoenix fylls med stånd där det säljs smycken och konst och det finns en mängd ateljéer man kan gå in i och titta på konstutställningar. Jag hittade ett roligt t-shirtmärke, Sebastien Millon.
På lördagen var det dags för en till dagsutflykt, även denna gången norr om Phoenix, till Montezuma Castle och Sedonaområdet. Montezuma Castle är en lämning från södra Sinaguaindianerna som bodde i området kring Verdedalen från 700 e.Kr. Intressant är att de var bönder och var bofasta och odlade en massa i dalen som var en gammal sjöbotten. Ungefär 1150 och framåt till kring 1300 e.Kr. började de bygga bostäder på klippor. En av dem, och en väldigt välbevarad sådan, är Montexuma Castle. Under den tidiga delen av 1400-talet övergavs bostäderna och Sinaugakulturen blev en del av Hopiindianerna.
Till skillnad från en massa andra lämningar från folk så kunde jag verkligen föreställa mig människor bo i dessa bostäder. Det var inte bara ruiner utan faktiska bostäder som fortfarande stod upp och att bo i dem var nog inte helt jättetokigt.
Runt staden Sedona reser sig en massa röda klippor och formationer ur marken. Och de är verkligen RÖDA. Jorden på marken är också alldeles knallröd och tillsammans skapar den röda jorden och stenen, den knallblå himlen och den gröna vegetationen en vacker färgkarta.
På söndagen var det dags för en av de största högtiderna i USA - Superbowl! För mig, som aldrig tittar på sport, var det ändå väldigt intressant. Jag gick helt enkelt in för det och fick även alla reglerna förklarade för mig vilket gjorde det mer intressant. New York Giants mötte Bostons Patriots och jag valde att hålla på New York med den solida motiveringen att det är den staden av de två som jag besökt :) Det är också sant som de säger, reklamerna under Superbowl är en underhållning i sig och det är tur för det är mycket reklam! Företagen vet att nästan hela USA tittar på tv denna dagen och gör sitt yttersta för att göra en riktigt bra och rolig reklam. För den som vill finns flera på youtube exempelvis Vampyrbilen, Apokalypsbilen och Doritosbabyn.
Arizona!
Det Arizona jag förväntade mig med sol, öken och kaktusar fick jag se och uppleva, men i Arizona finns också tallskogar, slätter med gräs, stora lövträd och, ja faktiskt, snö!
Arizona är ett vackert landskap. Öknen breder ut sig och kaktusarna täcker marken. Fåglar kvittrar och bygger bon i kaktusarna och små kaniner skuttar över marken. Solen skiner praktiskt taget dagligen (de får 10 tum regn om året tror jag) och temperaturen är behaglig i januari med t-shirtväder på dagen och en lätt jacka på kvällen. Det finns höjder att bestiga och en massa stigar att gå på. Jag vet inte på vilken höjd Phoenix ligger men när man åker upp till Grand Canyon stiger höjden till över 2000 m ö h. Tillräckligt för att temperaturen ska sjunka rejält och att vattenflaskan ska knycklas ihop när man åker ner igen. I takt med att man åker norrut förändras landskapet från öken med kaktusar till öken med buskar, slätter och tallskog med snö.
Första dagen ägnades åt vad som troligen är Arizonas största turistattraktion - Grand Canyon. Wow. Det finns inte ord nog att beskriva Grand Canyon. Det är för det första otroligt stort. Det första stoppet vi gjorde var mäktigt nog för att räcka och det var bara ena änden av canyonen, sen fanns det så mycket mer att se. Den ändrar sig hela tiden, på vissa ställen är det smalare mellan norra och södra sidan medan det på andra ställen är mycket längre. Ibland ser man ner mot Coloradofloden och ibland finns det många olika nivåer och olika platåer i canyonen och man kan bara skymta floden allra längst nere.
Grand Canyon ligger, i alla fall delvis, på ett stort Navajoreservat som finns i Arizona och staterna omkring. Utmed vägarna kan man se otaliga stånd och marknadsplatser med Navajohantverk, ofta smycken med turkoser och saker i lera med brända hästhår som bildar svarta slingriga mönster på leran. Under resan har det blivit en del indiangrejer inhandlade, dock inga smycken med turkoser som annars är typiska.
Dagen efter tog vi en närmare titt på öknen och allt som växer i en öken genom att åka till Desert Botanical Garden. För att vara öken växer det väldigt mycket där! Arizona är en del av Sonoraöknen. Det mest typiska för Sonoraöknen är Sagurokaktusen (uttalas Sawaaro), en stor kaktus som enligt guiden på den botaniska trädgården kan innehålla ett ton vatten! Runt om Phoenix ser man kaktusen överallt. På resan norrut mot Grand Canyon fanns den överallt i öknen tills vi kom upp förbi en viss höjd. Helt plötsligt märkte man att den var borta och att andra växter hade ersatt den.
Andra kaktusar som kantar vägarna kring Arizona är Prickly Pearkaktusen och Yuccakaktusen. Prickly Pear kan man äta och Yuccabladen innehåller starka fibrer som man kan göra rep av (nu vet ni det!).
Ännu mer indiangrejer blev det nästa dag då vi besökte Heard Museum. Den guidade turen på en timme i HOME-utställningen var verkligen värd den tid den tog och vi fick veta mycket intressanta saker, bland annat att Navajoindianerna traditionellt lämnar en trådända som hänger ut i hörnen på sina mattor (som de är berömda för). Vävaren lägger så mycket arbete i mattan att en del av deras själ kanske blir kvar i mattan. Då används garnändan för att ge själen "en väg ut" från mattan.
Efter museet gick jag på en hike uppför en höjd i Phoenix, Squaw Peak, på nästan 800 meter. Höjden är namngedd efter den första indiankvinnan i den amerikanska armén som dödades i strid i Irak. Det var ganska brant på sina ställen! På väg upp går man huvudsakligen på en sida om höjden och ser Phoenix breda ut sig. Phoenix är verkligen stort, det tar liksom aldrig slut. Sen när man kommer upp på toppen så ser man att det finns mer av Phoenix på ytterligare tre sidor om höjden! Phoenix är verkligen enormt till ytan.. Det tar typ en timme att åka genom stan - på motorvägen.
På kvällen var det "First Friday" vilket är ett kulturevent varje första fredagen i månaden. Gatorna i några kvarter i dowtown Phoenix fylls med stånd där det säljs smycken och konst och det finns en mängd ateljéer man kan gå in i och titta på konstutställningar. Jag hittade ett roligt t-shirtmärke, Sebastien Millon.
På lördagen var det dags för en till dagsutflykt, även denna gången norr om Phoenix, till Montezuma Castle och Sedonaområdet. Montezuma Castle är en lämning från södra Sinaguaindianerna som bodde i området kring Verdedalen från 700 e.Kr. Intressant är att de var bönder och var bofasta och odlade en massa i dalen som var en gammal sjöbotten. Ungefär 1150 och framåt till kring 1300 e.Kr. började de bygga bostäder på klippor. En av dem, och en väldigt välbevarad sådan, är Montexuma Castle. Under den tidiga delen av 1400-talet övergavs bostäderna och Sinaugakulturen blev en del av Hopiindianerna.
Till skillnad från en massa andra lämningar från folk så kunde jag verkligen föreställa mig människor bo i dessa bostäder. Det var inte bara ruiner utan faktiska bostäder som fortfarande stod upp och att bo i dem var nog inte helt jättetokigt.
Runt staden Sedona reser sig en massa röda klippor och formationer ur marken. Och de är verkligen RÖDA. Jorden på marken är också alldeles knallröd och tillsammans skapar den röda jorden och stenen, den knallblå himlen och den gröna vegetationen en vacker färgkarta.
På söndagen var det dags för en av de största högtiderna i USA - Superbowl! För mig, som aldrig tittar på sport, var det ändå väldigt intressant. Jag gick helt enkelt in för det och fick även alla reglerna förklarade för mig vilket gjorde det mer intressant. New York Giants mötte Bostons Patriots och jag valde att hålla på New York med den solida motiveringen att det är den staden av de två som jag besökt :) Det är också sant som de säger, reklamerna under Superbowl är en underhållning i sig och det är tur för det är mycket reklam! Företagen vet att nästan hela USA tittar på tv denna dagen och gör sitt yttersta för att göra en riktigt bra och rolig reklam. För den som vill finns flera på youtube exempelvis Vampyrbilen, Apokalypsbilen och Doritosbabyn.
Arizona!
Kommentarer
Trackback
